Lite bakgrund till varifrån följande månads ”ämnen” kommer ifrån, jag bestämde mig för att sätta igång med en 30 day photo challenge, så mest kommer det ju att vara frågan om bilder, men jag tänkte försöka få ihop en liten text om de ämnen som väcker känslor inom mig.
Bild challenge 1 är ett självporträtt, och det första som slog mig när jag såg utmaningen var att nu är det dags att ta tag i det här problemet och skita i alla dom dumma tankar som konstant snurrar i mitt huvud. Fuck alla huvudspöken liksom.
När jag var i Heureka med Linda för en tid sedan så fanns där en ”spegel” som man kunde ställa sig framför, man skulle sedan vrida på en knapp för att justera spegeln att motsvara sin egen bild av sig själv. Jag hade mina aningar om hur mitt slutresultat skulle bli, men ställde mig ändå bestämt framför spegeln bestämd att vara så ärlig mot mig själv som möjligt, jag vred och vände på knappen tills jag var 100 % säker att det här är jag och så här ser jag ut. Jag kollade en stund i spegeln för att försäkra mig om att jag har rätt, sedan var det dags att se sitt verkliga jag – Slutresultatet var en betydligt mindre Frida i spegeln, min bild av mig själv är väldigt annorlunda än verkligheten. Tanken känns ganska sjuk i mitt huvud, hur kan jag inte se hur jag ser ut?
Jag har märkt detta förr också, t.ex när jag provat kläder, ofta tar jag alldeles förstora kläder till provrummet och blir lika häpen varje gång jag ser att plaggen hänger löst. Samma sak har jag märkt ibland när jag skall låna något av någon, jag är bombsäker på att plagget rymms inte på mig, men istället för att vara för tight hänger plagget på mig. Då det kommer till BH:n tar jag alltid försmå BH:n till först, kommer ännu ihåg när jag köpte en silikon ”bh” (en sådan man bara trycker fast på brösten) och när jag kom hem och fick ut den från paketet så märkte jag att den täcker just och just bröstvårtan…… Ibland skämms jag nog också lite när jag kläcker ur mig saker som att ”jag är fet”, eftersom jag ju nog innerst inne vet att det är jag inte, men eftersom min bild av mig själv är fel, så känner jag mig lätt som en missplacerad elefant…
Jag vet inte riktigt när det har gått så här snett i mitt lilla huvud, men jag jobbar konstant med att lära mig se mig själv så som andra ser mig = så som jag verkligen är.
No comments:
Post a Comment